fredag 14 augusti 2009

Oj... vad konstigt jobbigt allt blev idag


Hej... solen skiner NÄSTAN och det ser fint ut iallfall... men kallt är det. Det var bara 10 grader i morse vid 7-tiden... och luften har som förändrats... det är HÖST i antågande. Nej inte redan skriker hela min kropp... men vädret kan man ju inte rå på alls.

Mår lite tjuvtjockt... har lite ont i magtrakten, mår lite illa (även om jag vet att det blir bättre framåt eftermiddagen).. är trött och känner mig allmänt hängig. Men det är väl bara att ta i och jobba på... det är mycket som ska göras idag också.

Har tillbringat en bra stund i telefon med pappa och vi kom in på att prata om mamma och ena stunden kände jag så starkt hur jag saknade henne... men ju mer vi pratade och mindes så blev jag lite arg och ledsen över hur det varit när vi var små också och vad jag och min bror fått utstå ibland. Att pappa orkade att fortsätta förstår jag inte än i dag. Blir lite berör av att läsa om andras bortgång också och minns alltför väl hur det var ifjol när hon gick bort. De blandade känslorna jag hade... oj så skönt att hon slipper lida mer... till jag vill ju att mamma ska få finnas kvar OCH jag vill ju att barnen ska få lära känna sin mormor som hon var när vi var mindre... Minns så väl när hon satt och fantiserade om hur hon skulle skämma bort barnbarnen med bullar, kojor och bus. Blir lite vemodig när jag tänker på det och lätt tårögd. Varför kunde hon inte fått leva och vara frisk (hon var sjuk i över 10 år för er som inte vet i KOL).

Nästa sak som får mig att bli lite nedstämd är tanke på katterna. Simon mår inte bra, det har jag börjat inse mer och mer. Han är så skygg... springer (eller nästan ålar) så fort vi kommer nära, gömmer sig gärna när vi är hemma. Han kommer gärna fram på kvällen när barnen somnat och vill hoppa upp hos mig och gossa, men så fort nån rör sig är han på sin vakt och hoppar ner och springer undan. Han har fullt med klumpar i pälsen på ryggen, han verkar inte ha ont av det, men ser så skabbig ut. Han fäller så mycket hår också vilket är lite onormalt... så jag vet inte vad jag ska göra av honom. Han mår ju inte bra som det är. Han har blivit än mer orolig sedan Alice har börjat smita ut, så jag vet inte om han får göra mamma sällskap i himlen (jag tror att mamma skulle gillat min lilla tiger).

Bara jobbiga tankar idag alltså... sedan borde jag jobba och skriva på ett utlåtande på en utredning, men orken finns inte där idag. Får lov att ta med hem och göra i helgen verkar det som (barnen ska ju hämtas vid halv tre idag också).

Golfen på söndag som jag ser fram emot så mycket verkar bli våt också... det utlovas regn hela dagen. Men det finns ju INGA dåliga väder... bara dåliga kläder.. visst är det så!?

Dagens bild.... lite patriot som jag är... men den är så vacker tycker jag med blå himmel och lite moln bakom.


3 kommentarer:

Helen sa...

Jag läser och förstår att det är med blandade känslor du tänker på din mamma, och att det inte alltid var rosenrött och gullegull. Sen att hon var sjuk i 10 år innan hon gick bort, är ju fruktansvärt jobbigt, både för henne och för ni som närstående.

Det blir mycket känslor i omlopp...

Hoppas ni kommer på en lösning för Simon. Kanske han, och även Alice skulle må bättre om de fick vara ute ibland??
Har själv den erfarenheten med min första katt.

Ha en bra helg!

Kram!

Bibbi sa...

Alla känslor är ok. Inget du ska be om ursäkt för. Man får vara arg på sina föräldrar, även om de är döda. Helt normalt. Vi har ju känslor!

Ang Simon borde du kanske prata med en veterinär Låter ju inte riktigt bra... Katter är ju "fria" djur som har svårt för att vara "fast". Kanske göra en stor kattbur som Jennike gjort om du inte vill ha dem lösa ute?

Hoppas allt känns bättre i dag. Sköt om dig. Kram

Jennike sa...

Precis som Bibbi skrev, är alla känslor ok. Ena dagen känns det si och andra så...sorgen och saknaden är så.

Simon sen...har du avmaskat katterna? Våran Ariztho blev lite mer skygg och tillbaka dragen, ful i pälsen man såg att han inte mådde riktigt bra. provade att avmaska och efter det blev han en annan katt. Som Bibbi skrev, så är katt gård inte dumt...nog för att de önskar att smita ut i allafall. Kram