Jaha... tillbaka på jobbet igen då

efter en och en halv dag hemma. Sonens dagis ringde strax före lunch i måndags att sonen var hängig, så det var bara att åka och hämta honom. Väl hemma var han hungrig som en varg och åt massor och var sedan som vanligt. Lite snorig dock, men vem är inte det just nu... det är fruktansvärt vad dehär förkylningarna går runt, runt! USCH! Till råga på allt går det löss på dagis... hoppas vi klarar oss. Luskammar barnen varje dag för att vara på den säkra sidan.

Igår kväll jobbade sonen på egen hand också... med ett 1 cm långt jack i bakhuvudet som resultat. På något sätt ramlade han från soffan in i en blomkruka i fönstret. Klätterapan våran.... Ringde sjukvårdsupplysningen som menade att det var ingen anledning att åka in om han inte svimmat av eller mådde dåligt. Men såret var de mer fundersam över. Men när jag sa att jag har sårtejp hemma så sa de att det förmodligen skulle bli lika bra om jag gjorde det som om vi åkte in. Sonen fick välja och han valde att jag skulle göra det... så det var bara att ta fram sax och rakhyvel och raka bort håret runt såret så det gick att tejpa. Det gick ganska bra, men hur snyggt det blev det vet man ju inte förrän efteråt.

Revygänget hade träff igår kväll också, så jag for dit efter att jag lekt doktor och pratade dekor och kostym... det blir några riktigt roliga kostymer att sy i år... jag ska inte avslöja vad... men det blir riktigt roligt. Nu måste jag bara få ordning i min syhörna så jag kan sätta igång med syendet.

En annan RIKTIGT ROLIG händelse från igår... när jag skulle gå iväg till revyn så var alla byxor smutsiga (jag passade på att tvätta igår när jag ändå var hemma)... så jag tog fram ett par jeans som jag köpte på rea för flera år sedan med målet att jag skulle komma i dem då när jag viktsatsade med LCHF... de är i storlek 46. Jag provade dem när jag gick igenom garderoben sist (för 3 veckor sedan) och då var det inte en chans att komma i dem... men NU... jag kom i dem och kunde knäppa dem. De sitter tajt, men jag KOM I DEM!!! Gissa om jag kände mig stolt och glad. När jag sedan klev in på mötet kommenterade ALLA hur smal jag blivit! Oj så skönt det kändes. Det var en välbehövlig kick som jag behövde nu då det känts lite motigt med soppandet den senaste veckan, ända sedan jag var i Uppsala faktiskt. Att stå och steka pannkaka till barnen igår var också smärtsamt (jag ÄLSKAR pannkaka nämligen). Sååå jag har verkligen gått ner i vikt så det syns tydligt. HÄRLIGT!!!!! Nu orkar jag ett tag till!

Måste försöka få dessa två dagar att bli fyra på något sätt nu... har så mycket som jag inte hunnit göra pga sjuk son, som måste vara klart på fredag. Känner mig inte helt hundra jag heller, men det får vänta lite nu. Ha en riktigt bra onsdag i regnet... ser fram emot solen som de lovat i morgon och på fredag!