Snart slutet av vecka 2

och det går över förväntan måste jag säga. Även om jag ärligt ska erkänna att det såg oerhört gott ut med en smörgås med ost och gurka på när barnen och maken åt soppa till middag igår. Nu börjar jag förstå lite de som säger att de saknar att tugga. Testade gröten i lördags för att få lite mer tuggmotstånd jämfört med sopporna... VILKET SNEKÖP!!! Har aldrig smakat något så fruktansvärt vedervärdigt. Jag gillar inte gröt i vanliga fall heller, men till och med maken höll med om att det var inte alls gott! Jag fick inte ens i mig hela portionen.

Första veckan hade jag inte tänkt mig att jag skulle väga mig annat än på utsatta datum, men efter förra veckan kände jag att jag behöver motivation för att orka fortsätta... så sedan i torsdags har jag vägt mig varje dag... och det har gått nedåt... Det gör att orkat lite mer. Börjar också känna av att jag inte är så hungrig som tidigare. Framför allt tror jag att jag börjar kunna skilja lite på hunger och sug. Godisbegäret då... jaa... det är som bortblåst. Maken tuggade på ett tuggummi i går som luktade sött.. och jag var tvungen att säga till honom att jag inte ens ville ha en puss så länge han tuggade på det... det luktade sååååå sött! Härlig reaktion från en inbiten sockerjunkie!

Vad har jag då förlorat i vikt sedan i torsdags när jag hade invägning efter en vecka... jo nästan 2 kg på 3 dagar... Känns så inspirerande. Det börjar också synas lite här och var... magen har blivit mindre, båda magarna (joo.... jag har två, en ovanför naveln och en nedanför), låren börjar också få lov att släppa ifrån sig lite fett, även om det sitter hårt inne. Även baken och dess valk har gett vika. Från start har jag alltså gått ner nästan 7 kg på mindre än 2 veckor!!! Detta är en fantastisk kur, men det gäller att hålla ut.

Jag som är en allt eller inget-person får nog jobba lite på motivationen nu när det börjar bli vardag av det. Hittills har det varit så nytt och spännande, men hur gör jag när det inte är det längre, hur håller jag motivationen uppe. Visst ser jag resultat på vågen varje dag jag kliver upp på den, men är det nog??? Visst drömmer jag om enkla saker som att kunna köpa kläder i en "vanlig" affär (det finns ju så mycket mer än Lindex, Kappahl och Hennes... så mycket fina kläder om man har en "normal" storlekt... längtar!), jogga i skogen, orka busa med barnen ute, orka se mig själv i spegeln (visst ser jag mig i spegeln, men inte riktigt tittar... då blir jag bara illa berörd och funderar över hur jag kunde bli sånhär... JOOO, jag vet varför också) osv. Tidigare har jag haft små morötter när jag nått 5-kilos intervall, men nu går det ju så fort och det blir ganska dyrt om jag ska unna mig något varje 5 kilo (dvs nästan varje vecka). Det kostar att gå på soppa också, den är inte gratis. Fast jag måste säga att det märks i matkorgen också eftersom jag inte äter något... det går mycket mindre ost, pålägg, bröd etc än när jag åt.

Nån som har något tips hur jag ska upprätthålla motivationen för att orka hela vägen. Vill verkligen ner under 100 kg:s strecket.. det är första delmålet.

När jag var hos konsulenten fick jag i uppgift att reflektera över varför jag blivit så överviktig... jaa, det är inte så lätt, men jag gör ett försök att fundera över det:

1. jag har nog lite gener som gör att jag har lätt för att gå upp i vikt. Tydligen har jag även lätt att bygga muskler, så det är ju en fördel när jag väl ska börja träna igen.

2. Har jag okynnesätit? Nja, det vet jag inte. Visst händer det att jag tar en smörgås på kvällen om jag känner mig hungrig för jag hatar verkligen att känna mig hungrig. Men jag upptäckte att jag äter ganska mycket när jag lagar mat, det slinker in en ostbit här, en korvbit där, en gurka osv, och sedan äter jag lika mycket till middag. Så det måste jag ändra på!

3. Däremot har godis och sötsaker varit min bästa vän länge. Jag började nog redan som 13-14-åring att lägga ALLA mina pengar på godis och sötsaker var och varannan rast. På den tiden fanns det inga regler för att skolbarn inte fick gå till affären på rasten (det infördes senare), och jag gick glatt dit och köpte för den slant jag hade. Vill minnas att jag ibland tog pengar i mammas plånbok för att köpa. Hon märkte det som tur var aldrig! Varför detta beteende? Jaa.. kanske för att bli sedd av mamma, kanske för att få uppmärksamhet, jag vet inte. Tränade ganska mycket en period och då åt jag ingen middag alls, på sin höjd en macka jag tog med mig hemifrån... och så godis då förstås. Det var en oerhört jobbig period i mitt liv OCH i mammas har jag förstått vilket givetvis gick ut över både mig och min bror. Jag hade också perioder där jag vräkte i mig godis och sedan blev illamående över mitt beteende och gick på toa direkt. Jag blev aldrig behandlad för mig bullemi dock och det hängde med länge även om det var i perioder. Men godiset har följt mig genom livet, fast jag skämts för hur mycket jag handlat för och hur mycket jag ätit så jag har dolt mycket av det! Inget bra beteende... Sista åren har jag inte ens tyckt det har varit gott, så det här måste bort ur livet. Om jag så måste avstå från godis helt så är det något som måste bort. Jag kan inte tröstäta mig ur situationer utan istället ta tag i dem och lösa problemet!

4. Ätit för stora portioner mat? Ja, det har jag också gjort men här jag har redan börjat fundera om lite. Jag började redan under sommaren att dra ner på storleken, men mat är ju också gott, så det som är gott har jag ätit mycket av vilket ju inte är bra det heller. Såser är min favorit, särskilt feta sådana, så där måste jag lära mig att njut av det jag äter och inte äta som om det inte finns någon morgondag. Här tror jag att min sopp-period kommer att hjälpa till, matsäcken krymper lite och jag kommer att bli illamående om jag äter för mycket mat. Men jag måste lära mig att bättre lyssna till kroppen!

5. Motion är också en fråga och det måste jag ta tag i. Här är jag jättemotiverad redan nu och vill göra så mycket. Jag älskade aerobics förut, men är ju för tung för att orka med det nu, så det är ett mål att kunna gå på det 1 ggr i veckan. Golfen har jag ju redan börjat med och den vill jag bli bättre i.. där behövs kondition och uthållighet och det får jag jobba på. Sedan vill jag ju så gärna kunna ta en joggingtur när jag har lust och det längtar jag också till... dendär härligt trötta men ändå pigga känslan som bara infinner sig efter ett träningspass! MOTIVATION eller hur!?

6. Hur ska jag leva sedan för att hålla min nya vikt? är sista frågan från konsultenen. Jag har ju berört mycket av det redan... men kort:

* träna regelbundet

* äta bra och riktiga mål mat på bra tider, undvika att bli överhungrig

* låta bli godisskålen i varje fall i 2 år så jag verkligen vänjer mig av med att ha trösten där, att jag bara måste ha godiset.

* lägga på minnet hur lång tid jag har mått så dåligt rent fysiskt och gör allt i min makt för att INTE komma dit igen!

Oj, det blev ett långt inlägg... men den har varit mycket jag har funderat på under helgen som måste komma ut nånstans... och varför då inte här!? Det känns skönt att kunna få häva ur sig ibland eller hur?!

Ha en bra måndag!